It-mannen

august 23, 2018 0 Af admin
Dette indlæg er finansieret indlæg og indeholder promoverede hjemmesidehenvisninger.

Här om dagen mötte jag en ytterst intressant man som berättade om sina framgångar som it-tekniker och programmerare. Ni kan ju tänka er hur länge vi satt och snackade när den typen av samtal kommer upp. Han hade tjänat otroligt mycket pengar efter att ha uppfunnit en algoritm som han hade sålt vidare till olika företag. Det visade sig att han är bror till en av mina kunder och vi möttes tillfälligt efter ett möte med en kund. Eftersom både han och jag var färdiga med våra arbeten för dagen bestämde vi oss att gå till mitt favorit café neråt gatan. Här tog vi en kopp kaffe och deras populär räksmörgås. Det är otroligt hur lätt två människor klickar med varandra när man delar samma intressen och har nästan samma livsstil. Mannen arbetar självständigt precis som jag och går upp i att ha en enkel vardag med sin familj. Han spenderar större delen av sin vardag framför datorn och det märks att han jobbar med det han älskar. Han pratade väldigt passionerat om hans jobb. Hans intresse för it och programmering är så stor att han ofta glömmer tiden och glömmer ibland bort att äta (det har även hänt mig en del gånger). Han berättade också att han älskar att utmana sig själv och att det var orsaken till hans succé. Han har gjort många misstag och misslyckats otaliga gånger men när han väl har lyckats med något så har det varit en stor och välförtjänt succé. När arbetet blir för lätt, tröttnar han snabbt och blir rastlös. Där är jag lite omvänd. Inte för att jag inte tycker om en utmaning men jag tycker om att vara säker på min sak och känna att jag har en stor kunskap och erfarenhet inom ett område. Jag tycker även om rutiner och när det inte blir helt som jag har tänkt mig eller om jag misslyckas, kan jag lätt bli upprörd. Jag antar att det är en trygghetsfaktor och egentligen tror jag att det är bra att misslyckas eftersom det är då man lär sig. Det hela handlar om hur man hanterar sina misslyckanden och sina framgångar. Att både vara envis och ödmjuk har jag lärt att man kommer långt med.

Efter 2 timmar och oändliga koppar med kaffe bestämde vi oss för att gå åt varsitt håll. Jag fick hans nummer och Facebook, så nog lär vi se varandra igen. Han bor i inre Stockholm och vi har bestämt att en dag ta en tur till golfbanan. Om inget annat har jag fått lära mig något nytt idag. Jag kan inte vänta tills jag får berätta om detta för dottern. Hon hade nog själv velat vara där och fått höra berättelsen. Kanske hon kan följa med nästa gång vi ses och ta en kopp kaffe alla tre. Han har själv två döttrar men ingen av dem delar hans intressen.

Träffar ni ofta intressanta människor som förgyller er dag? Jag tror på att man alltid får något utbyte och lär sig något ifrån alla människor man möter, på ett eller annat sätt.

Nu ska jag en tur till golfbanan, vi ses en annan gång!